stor nog ryms i handens blomma
där varje strå
som tentakler
rör sig under vindhanden
du hade aldrig mött en sådan glädje
som min
det var då vi delade rymden
fyrkanten för två
så fann jag vägen du gått
det var då en del av mig dog
springer över ängen
samlar minnen med en fjärilshåv
så vi aldrig ska sluta drömma