Ett ansikte som samhället ofta tittar på åldras väldigt snabbt, och media är först med att uppmärksamma det.
Från längst till höger till vänster är media en institution och styrs från en hand, men anpassar sig till olika samhällsgrupper.
Om ett ansikte är föråldrat är den första institutionen att agera media, och den försöker skapa sin egen stjärna i all hast.
Samtidigt som det gamla ansiktet behålls på scenen, öppnar det utrymme för det nya ansiktet. När människorna tittar på det gamla får de känslan av att en spik slås på deras huvud och byter till den nya stjärnan.
Ett förlegat ansikte är aldrig en mediafavorit, även om det gamla ansiktet har köpt all media.
Genom att låtsas stödja det gamla ansiktet, tar media fram sin stökighet till scenen genom de som ses som det gamla ansiktets män.
Så även om männen i det gamla ansiktet berömmer det gamla, skapar det en motreaktion och folket startar en tillströmning mot det nya ansiktet.
I ett land är media det mäktigaste av de mäktigaste programmen, det vill säga de investerar inte på det område där de inte får makt.
Även om du är en mäktig man, när ansiktet är utslitet, är du ur skala, det ansiktet är inte längre det gamla ansiktet, eftersom det har tagit tid.

Ett av de största programmen i världens liv är medieprogrammet och media behöver stjärnor varje termin.
Media skapar först sin stjärna, när stjärnans tal och ansikte blir gammalt, agerar det och skapar en ny stjärna.
Om en annan makt än media tror att den använder media är det ett misstag eftersom media spelar både användaren och den använda, men inte avviker från sitt huvudprogram.
Eftersom media har autonomi inom sig.
Ibland lägger media som ska användas minor under fötterna på dem som tror att de använder det, men dessa märks med tiden.
I detta sammanhang är att ta total kontroll över media som att flyga en drake i ett minfält.
Den letar efter platser att trampa på i det enorma landet.
Samhället och media hatar alltid föråldrade ansikten, i en annan mening är föråldrade ansikten medias ärkefiende.
Eftersom det gamla ansiktet inte längre ger betyg.
Just här letar han efter sätt att skapa sin egen stjärna, men hittar den till slut.
När Star går ut på gatorna förändras allt över en natt och de gamla ansiktena är skräp i det ögonblicket, men de inser det inte.
Sedan när själva gongongen slår, drar någon snabbt mattan under de gamla ansiktena och de faller alla på rumpan.
Då sträcker de trasiga rumpan ut sina händer så att någon kan lyfta upp oss, men ingen ser dem under fötterna, och de som trampar på huvudet springer snabbt och försöker hålla den nya stjärnans hand.
Och de kloka från det förflutna krossas under fötterna med sina armar och vingar brutna.