När solen ler
och magnolian
blommar
Släntrar vi
längs husväggen
i riktning mot fontänen
i hamnen
Där vi stannar
en stund
Och slår oss ner
på en bänk
bland änderna i parken

Pojken i vagnen
tas upp i knät
Han klunkar i sig
ur nappflaskan
Vrider nacken
för att bättre se
kaskaderna av
glittrande vattendroppar
som skjuter i höjden
ur den
runda lilla fontänen


Ännu vet han inte
mycket
Och omgivningen
är både skrämmande
och skrattretande
Och mycket tröttande
emellanåt

Då gäspar den lille
och blinkar mot solen
en kort stund
Somnar sedan med en
liten suck i mitt knä

Också jag blundar och
känner tankarna skingras
Och lugnet komma

Där på den gröna bänken
I den sköna parken
med närhet till hamnen