En bödel känner två fångar.
Bödeln säger Hur visste ni om den avlidne?
De säger att de aldrig har sett synd på din hals.
Åk inte utomlands, säger bödeln.
Ni kom inte hit för att uppleva förbjuden kärlek.
Lägg nu grimman runt halsen.
Ni kallade mitt namn självuppoffrande.
Då säger han otrogna.
Vilka problem ni hamnade i, ni kom ihåg mig.
De sa att sinnet är överlägset sinnet.
Och de skrattade.
Det visar sig att de säger att vi frestade bödeln från nollnivån.
Någon strök över grimman och sa..
Vid Gud, jag kände mig själv.
Ni var min älskare som kom igår.
Den otroende säger bödeln.
Du träffade den.
Försvaret saknas fortfarande.
Ni kunde inte rita mitt mönster.
Han säger att jag kom och kände på eran tunga dagen innan.
Ni var inte fattig.
Vi hade sex en gång, och ni berättade mitt namn i tusen och en natt berättelser.
Otrogna... ni brukade lägga grimman runt eran hals och få mig att kyssa mitt lik.
Tack för ännu en dag.
Gnid min rygg nu.
ni gjorde mig galen.
Bra sagt någon.
Vem kommer att säga att vårt beröm väckte allmänhetens intresse för dem som frågade?
de sa att vi ska ge dig svaret med staven vi har.
Låt dem inte säga att de inte känner den skäggiga mannen.
Vi kallar honom älskare av älskare med stolthet.
Han är vår älskare.
På allas språk kallar vi bilder dramatiker, låt oss gå tillbaka.