Det goda i människan är trots allt
oförtröttligt som mot en överväld-
igande majoritet av det onda ändå
inte ger upp utan försöker in i det
sista hålla fast vid sitt hjärta med
bibehållet förstånd.

Det som tidigt planterats i djupet av
en själ,kommer även om det inte får
näring ändå att finnas där och även
gro av sig själv för det är i genernas
rotsystem förutbestämt.

-