Solstrimmorna sökte sig in genom spetsgardinerna. Med ett stön slet han till sig kudden och tryckte den mot de trötta svidande ögonen. Några fumliga diffusa minnen från gårdagens fest letade sig in i hans medvetande och han stönade än en gång. Hur mycket hade han fått i sig den här gången egentligen?

Erik visste att han borde stiga upp. Han visste att han hade flera möten som väntade, men han orkade inte bry sig. Smärtan bakom ögonen övertygade honom att  han var sjuk, att det var självförvållat störde inte hans samvete det minsta. Med vad som kändes som stor möda vände han sig mot väggen och somnade om.

När han vaknade 4 timmar senare hade huvudvärken flyttat sig ner till magen. Han i det närmaste kröp till toaletten där han kräktes upp gårdagens middag.

Telefonsvararens lampa blinkade frenetiskt mot honom i hallen. Med all sin kraft stapplade han ut och tryckte på knappen.

- Hej Erik, var fan är du? Amerikanerna kom hit för tio minuter sedan. Pallra dig hit  NU.

Han lutade mot väggen och gned tinningarna. Just ja... Amerikanerna.

- Piiiip

- FÖR HELVETE ERIK SVARA! LYFT UPP TELEFONJÄVELN NU!

- PIIIIP

- Hej Erik, vi träffades igår, jag heter Madde... du jag tänkte vi kanske kunde träffas du kan nå mig på 070-5 5 5 87 piiiiip

- Om du inte lyfter luren nu så har du fan inte kvar jobbet. Jag har lämnat tio meddelanden på din jäkla mobil... Sven har tagit över Amerikanerna... fan vad  jag är besviken på dig, du fattar int... piiip

Erik gled ner på golvet muttrandes
- shit, shit, shit...

Han var ett misslyckande. Han hade alltid vetat att han skulle misslyckas, trots att alla verkade tro han var oövervinnerlig, han såg sin pappas stolta ansikte förvridas i avsmak. Han hade jobbat 60 timmars veckor i över tio års tid, han hade knappt nyttjat semestern under dessa år Tårarna brände bakom svullna ögonlock men han vägrade släppa fram dem. Han ställde sig i duschen, lät det kalla vattnet strila mot hans trötta kropp. Han behövde semester och nu såg det inte bättre ut än att han skulle få det, oavsett om han ville ha det eller ej.

Efter duschen gick han ut till köket. Handduken satt slappt runt midjan och vattnet droppade på golvet där han stod. Kylskåpet var tomt så när som på en gurka med ett frånstötande geggigt utseende och ett juicepaket med bäst före datum ett par veckor bort. Han brydde sig inte utan vände paketet mot munnen och kände den syrliga drycken rinna nerför strupen.

Sen grep han tag i mobilen och slog ett nummer.

- Hej pappa, det är jag... jag kommer hem, nä... nä jag mår inte så bra...