Det skakade om mig

Fick mig att känna mig

Som någon annan

Främmande

Någon jag längre inte kände igen

Batterierna ur skallen

Tog det likaså

Som paralyserad tom individ

Jag blev

Men som ändå sedan länge sedan

Vart död inombords

Det skakade om mig

Rev upp saker

Som denna paralyserade

Tomma individ

Började tillslut känna

Som började tillåta sig själv att känna

Känna tårarna strömma

Längst med kinderna

Händelseförloppen

Som gnagt sig fast

I näthinnan min

Kanske jag inte var

Så död

Och tom

Inombords

Som jag alltid känt

Som att jag stängt av mig

För överlevnad