En undrande allmoge frågade skärrat
sig själva och grannar Vad skall bli av oss
när nidingar tagit vår älskade konung
och skapat förvirring, på gator man slåss
En hyllar de dömda, en annan dem häcklar
en tredje vill sätta dem kvicka i jord
en fjärde oss säger Det är bara början,
gott folk, ni skall lyssna, det var inte mord!

Poliserna visade duglighet värre
de fasttog de skyldiga, men blev det lugn
– nej, icke, såvida med detta ej menas
ett rike som pyser likt stek i en ugn
Musiken i sorgton, teatern i tårar,
allt kunde ha stoppats, när så inte blev
förvandlades drömmen kung G hade skapat
Han var humanist, men tyrann enligt drev

På rullande hjul kunde snart lämna landet
de ränkernas män som alltjämt var vid liv
De kunde förnöjsamt längs landsvägen färdas
fundera på framtidens alternativ
En skulle bli gift till en rikemansställning
en skulle bli märkvärdigt höglitterär
en skulle till fru ta en avhoppad nunna
och kungamord prisa som ädel affär

Men vem orkar hämnas när kriget är över
Så tänkte måhända den lille till sist
Besviket han knyckte på axlarna, lyfte
sin hatt, men ej rösten, för allt som han mist
förstod inte alls att den glans som han älskat
var bara för andra, betala den dock
han skulle så aningslöst ännu få göra
och hålla revanschlusten under sitt lock.



6/11 2022