-Hej Berit, det var länge sedan, hur mår du?
-Ja det var 5 år sedan och du är dig lik.
-Jag har mognat och förändrats de senaste
åren, jag har gett ut en bok och vuxit som människa. Fantastiskt vad livet har att ge.
-Ja du ska inte komma och tro att du är något eller att du kan och vet något som inte jag gör.
För mig är du alltid konstiga och psyksjuka lillebror som är för alltid förvirrad och hopplös.
-Men hallå jag är faktiskt frisk nu, jag mår bra och har en jättetrevlig flickvän, samt som sagt gett ut en bok som har fått fin kritik. Livet är en underbar fest äntligen, är du inte glad?
-Du är så jävla lik pappa med din narcissism, egoism och hybris, snart kommer du att ligga på psyket igen det är jag 100 procent säker på.
-Du har alltså inte förändrats ett dugg på 50 år din bittra jävla arroganta subba, dig vill jag inte träffa på julafton din toxiska soptipp, du är så lik mamma. Hoppas att du dör i förtid.
-Som sagt var kom inte och tro att du kan lära mig någonting ditt jävla lilla psykfall.
-