Ibland när Patricia tänker för sig själv, skiljer sig hennes föreställningar om livet, ej stort från det vis som Göran gör det på.

(Överflödigt tillägg. Tänker och känner, alltså.)

Vilket i sig talar emot tron på att 'flickor tänker på ett sätt, medan pojkar tänker på ett annat'.

Sättet att tänka och resonera, 'prata med sig själv', är mera personligt än att Ulla genast skulle förstå vad Eva talar om ibland.

Bara för att ingen av dem är pojke, ungefär som Holger och Göran inte är flickor, ens någon av dem.

Hur kommer det sig egentligen att något bara är som det förefaller att vara?

Hur kommer det sig att den som 'skryter', ofta tas som att förstora upp något?

Varför är det mera skämmigt, skambelagt att tvingas erkänna något.

Än att opåtalat börja prata om det som om handlingen, tanken, känslan vore något att stoltsera med?
Som att ha fått hår 'där', komma i målbrottet, fått mens eller börja få bröst.

Bröstvårtorna befinner sig på var sida om övre bålen, det vill säga bröstet, som i 'barbröstad'. (Överflödigt tillägg.)

En del människor säger precis eller ungefär vad de tänker på.
Det som verkar negativt är uttryck som 'vilka fula ben du har', 'Vilken stor finne du har (akne) och vad gör du åt det?', 'Gillar du verkligen det där?'

Andra (människor) verkar säga saker innan de hunnit tänka.
Medan få väl (människor) säger vad de känner utan att först hinna tänka att det de säger även var just tänkt.

Även om det just uttalade sedan gärna vill kunna som justeras eller till och med få vara outtalat, bara tänkt eller känt.

'Hur tänkte jag där?'
'Jaså, det var nog mest som jag kände?'

('Tanken är åskan, men känslan och talet är blixten'.
Nytt storstadsdjungelordspråk)

('Ibland på gatorna går en Eva omkring på sina båda bakben'.
Nytt storstadsdjungelordspråk).


(Den formliga chock två män i det stora landet i väster, am Erika, erfor inom ett år efter att båda träffats inför könsbyte till kvinna.
Var att deras själ, var och ens själ, var precis likadan som innan och att de fick samma upplevda behandling av andra människor.

Som de själva haft en benägenhet till, så länge de var pojkar och män.
Förmodligen är det ungefär likadant, i överförd form, när det gäller en flicka, kvinna, som vill genomgå ett könsbyte till pojke, man.

En själv kan komma på sig själv med att undra om bara människor med 'makt och pengar' kan tillåta sig själva att 'bryta' mot de oskrivna reglerna ibland.
Den som en stor del av sitt liv agerat som om den vore 'mindre vetande', plötsligt visar sig ha en viss framgång, där överraskningen knappast kunnat vara mycket större. Hos en möjlig omgivning.)


(Idag är det söndagen den tredje mars 2003, även om du är av en annan åsikt så är det ju i alla fall så att 'den som sitter på makten och pengarna' alternativt den som att en mer stark vilja och pondus, gärna kan göra litet som den vill...)