Om jag köper den, kommer jag förstås
att nästan genast ångra mig.
Medan om jag inte köper den,
kommer jag absolut att ångra mig.

Det verkar precis som om självplågeriet,
bara tar sig en smula olika uttryck.
En del är ju rena olyckor förstås,
eller är de?

Det var en sådan lättnad när kamraten
i bänken bredvid, blev påkörd av en Smithare.
Inte jag själv, då när jag ännu gick i skolan.
Han dog inte utan körde bara glatt vidare

och ingen vet ju vem heller. Ja, sedan skar ju
någon sönder min väska och jag fick aldrig svar
på vem som höll i den operationen.
Jag tackar förstås Kurt

(en skyddsängel, osynlig förstås) för det.
Något skall en ju vara tacksam för också.
(Skyddsänglar har ofta benägenheten att
inte någonsin bekräfta sin blotta existens)


(Texten ha legat till sig i utkast sedan 8/11 2021)