Låsta dörrar och slängda nycklar
förlåt att jag inte orkar
förlåt att jag finns till
en gång orkade jag
en gång fanns jag till
jag bad inte om ursäkt
som jag gör nu
jag skrattade lika mycket
som du om inte mera
solen sken och jag var glad
jag älskade ljuset och i vämen var jag
så en dag förvandlades allt
den dagen du försvann
från jordens yta revs det upp
smutsen landade på mig
du var och är borta
du förblir borta
jag är utraderad ur ditt liv
du tog stora kliv bort från mig
givetvis med hjälp ur det förflutna
de jag trodde så mycket mer om
jag är raderad tillintetgjord
jag är i skärvor och trasig
inget och inget kan laga mig
eller förmå mig att skratta igen
mörkret har intagit mig låst dörren
slängt nyckeln och livet nu är ett fängelse
solen skiner regnet faller vinden blåser
men inget av det bekommer mig
så blev livet utan dig