Allt tar slut
precis hela tiden

Det är så det fortsätter

Dagen formerar sig,
formulerar sig,
i landskap, vattenföringar, vårfloder;
blänker till i vattenfyllda hjulspår

Jag lever i gottfinnande
och ämnesomsättning

Mitt hjärta står i dörröppningen
och bultar

Jag somnar ifrån det

Drömmarna är ulvar i en sagoskog;
finner mig i sömnen
i doften av skvattram

Fötterna står längst ner,
gurglar

Bokmärket förflyttar sig hela tiden
fram i berättelsen

Kroppen står på tur

Jag samlar på vackra namn som ingen uttalar,
följer andningen,
ackompanjerad av när och fjärran
och en duvas kutter bort i dagen

Hela världen anförs, allt och inget,
öppnar för förhandlingar

Jag vaknar
i ett brus av onda aningar

Min kropp är lös och ledig,
namn på nära håll stör;
inte ens världen är min adress

I förändringens slut
står en ensam version
av en själv