Så kommer fina freda’n
som är så älskad av folk och fä
Hör sånger från gränden nedan
uppfylla etern och ljuda, de,
stiga med fest och fröjder
bortom sinnenas paradis
lägga sig platt’ på höjder
och likväl kämpa till varje pris
Trängsel i vrårna skapas
när helst vi slåss för vår existens
Fart blir det när det gapas
med strupar röda av abstinens

Fest följer mig i spåren
som vinklas digert i kors och tvärs
Det värre blir genom åren
med livets faser och varje pärs
Hatten kan bara lyftas
om den känner av tacksamhet
Då skall det mindre snyftas
och mindre höras av ömklighet
Sådana dagar ler jag
I aftonsvalkan blir jag en fyr
Träd som står stilla ser jag
och intet sällskap på jord jag skyr

Tänk vilka galna nätter,
som de har snurrat och fler skall bli!
Vem slår mina piruetter
till världen födda av fylleri
Trugande tungan trallar
vet ej stopp eller något alls
Fötterna med mig lallar
iväg till toner från egen hals
möter på trottoaren
ibland geliken som kan sin roll
nyss utslängd, han, från baren
med kropp och plånbok mest lik ett såll

Nu drabbar lätt paniken
och det är nu man blir social
Jag visslar, är akustiken
bra nog, så kommer vår landsfiskal
lyssnar på mig och säger
Det är bäst att ni kommer med
Självklart, hans cell är grejer
när man vill snarka en natt i fred
Sömnen är alltså räddad
ty snuten köpte min enkla plan
Sängen är redan bäddad
till värmen rusar vi fort som fan

Även ibland till parken
kan jaget lockas, och fler ändå
Där finns på den svala marken
så sköna bänkar att sova på
Där kan man ystert drömma
och i gryningen tömma sig
ini pionens gömma
bli fräsch och ljuvlig som timotej
Kammar sig gör man sedan
och sköljer munnen i en fontän
nedgräver vardagsslarvet
med farfars rakkniv, blir mjuk och ren



7/6 2023