...att leva ett liv utan att då och då 'göra bort sig'?
Fredrika undrar hur någon tror sig kunna
'skapa förtroende'
för sin egen person om den samtidigt
alltid söker framstå som felfri?

Fredrika undrar ibland över om ett sådant skydd
'håller i längden' och om mot vad
det kan tänkas skydda.

Mot såväl möjligt existerande fiender,
mot försök till uppenbar manipulation och utpressning.
Ibland visar sig en 'fiende' istället vara en vän.
Ibland visar sig en möjlig vän vara en märklig 'fiende'.

Hon delar upp dem i minst fyra grupper,
dessa grupper delar hon sedan in
var och en av dem i tre undergrupper,
till slut har hon fått ihop till ett helt korthus.

De fyra grupperna blir då A, B, C och D.
Hon känner vidare på sig att
'alla andra' mer eller mindre gör just det
utan att egentligen tänka vidare på saken.

Men för att kunna reda ut saken för sig själv,
gör hon som följer,
tänker sig åtminstone saken på det viset.

A. Den som utger sig för att vara en vän
och faktiskt visar sig vara det.
B. Den som utger sig för att vara en vän,
men inte är det.

C. Den som utger sig för att vara en fiende,
men visar sig vara en vän.
D. Den som utger sig för att vara en fiende
och faktiskt visar sig vara det.

De tre undergrupperna är förstås plus, neutral och minus.
Eller kanske 'över, under och mitt emellan'.
En vän kan definieras på litet olika vis.

Någon har sagt att i en väns sällskap
kan en människa 'vara sig själv'.
En annan har sagt det som
att en vän har jaget när det 'går att vara sig själv'.

Ytterligare någon kan säga,
beviset för att det är en vän,
är när vi kan vara osams någon tid.

Men plötsligt är det bara tid som förflutit
och vänskapen finns kvar
trots olikheter i tycke och smak,
trots att det blåst upp till storm.