I rummet mellan verklighet och lycka
där finns dröm
den säger inte gärna åt dig
Rosa molnen glöm
och inte heller säger den att
du kan falla ned
att hela vägen skall din ånger
envist följa med

I rummet mellan verklighet och lycka

På scenen med dess spunna glans av socker
till din spis
blir du likväl blott en av många
framför målad fris
Ni samsas alla om den yta
som ni vandrar på
Er värld förändras varje akt, det
är så säkert så

På scenen med dess spunna glans av socker

Sufflörens steg får golvets trä att knarra
gammalt, torrt
i mellanaktens dödminuter
men försvinner bort
Han endast litet har att göra
ty var mans replik
betygar tryggt som klockans timmar
enligt sin rytmik

Sufflörens steg får golvets trä att knarra

I rummet mellan verklighet och lycka
tycks du stark
när helst din strupe ljuder för att
småningom ta mark
med orden som du fällt, vars minne
överlever dig
Som en i raden skall du stå
där alla bugar sig

I rummet mellan verklighet och lycka.



19/9 2023