en kär vän på vägen
ett slutdatum
markerat i min kalender
dagen för din avfärd
då sänder jag hela min kärlek
som gåva
med hopp om lyckad färd
livets dans tar en ny skepnad
men varje stund av kärlek
är ett liv värt att leva
allt annat är enbart en väntan tills
den oändliga horisonten öppnar sig
en dörr vi alla ska passera
vi har nittio dagar
varje dag en uppenbarelse
en välsignelse
jag lever nu en livstid i miniatyr
på så sätt får jag leva
många liv i ett
ett tidigt tack
för tid som gav mening
när timglaset passerat mer än halvvägs
ser man tydligare
varje sandkorn
precis som jag nu
ser tydligare
kärleken i varje erbjuden stund
tillsammans
du är vännen
som välkomnade mig
vände min blick
och visade att kärleken
är allt jag är
djupt inne väntandes
på att våga sig fram