Känslor som blivit nogsamt vikta.
Placerade i lådor.
Inställda i mentala rum utan nyckel.
Känslor som blivit en del av en personlighet.
En personlighet med fokus på att överleva.
Att faktiskt leva livet har blivit sekundärt.

Ett vägskäl har åter uppenbarat sig.
Den här gången är valet inte självklart.
Det finns faktiskt något annat att välja.
Är den nya vägen bättre?
Eller bär den mot samma destination?
Är det nu som livet får en chans att levas?

Allt det gamla vill jag lämna kvar.
Allt!
Inget vill jag spara.
Jag vet bättre än någon hur lätt det är att luras av hoppet.
Man blir inte någon annan över en natt.
För alla andra är jag samma som igår.

Att inte springa för fort.
Att inte överge alla gamla relationer.
Vad har faktiskt förändrats?
Att vara lagom är svårt.
Allt ska hända nu.
Inget kan vänta till senare.

Svart eller vit.
Men livet är alltför ofta grått.
Är lättnaden inbillad?
Är hoppet falskt?
De känns sanna.
De måste vara sanna.