Första dagen på jobbet hade det varit. Du hade kommit och frågat om jag hade lust att gå ut någon gång, jag sa att jag ville det. På lördagen gick vi ut till en lyxig restaurang. Du sa att jag var vacker. Du frågade om jag vill följa med hem till dig. Det ville jag. Vi älskade.
Efter någon månad hade vi flyttat ihop. När jag fick veta att jag var med barn hade vi en fest för alla på jobbet.
När festen var över sa jag att jag skulle åka och handla, men affären var stängd så jag kom hem tidigt. Inne i sovrummet låg du och en kvinna i sängen.

Nu står du där vid kaffemaskinen, den första person som någonsin älskat mig som någonsin älskat med mig.
Jag känner plötsligt hur vreden väller upp inom mig hur bilderna på dig och en främmande människa i en säng, våran säng dyker upp. Du kommer mot mig och ser riktigt ledsen ut.
Men jag vet bättre, eftersom att du är jävligt bra på att ljuga. ”Jag är så ledsen, jag blev full” säger du och tittar ner i golvet. Jag står där med armarna i kors. Du kollar på mig och ler ”vill du följa med hem nu?” säger du och jag nickar långsamt.
Du ljuger säkert om att du blev full men vem kan motstå ett sådant leende? Vi kommer hem och såfort vi har kommit innanför dörren kysser du mig och du leder mig in i vårat sovrum. Vi älskar. När du har somnat tänker jag på att jag kan ligga på de lakan som du och en annan kvinna älskade på igår.

Jag bestämmer mig, jag tar fram min väska och börjar slänga ner min kläder. ”Fort innan han vaknar” tänker jag. Två väskor lyckas jag packa innan han vaknar. ”Vad håller du på med?” Frågar han. Jag tar sats och säger ”Jag vill inte bo med dig längre, jag flyttar”
Ett tag står han bara där, ser lite chokad ut. Jag vänder mig om för att gå när jag plötsligt känner ett hårt slag i huvudet. Jag faller till marken. Han står och kollar på mig med en ljusstake i handen. Jag känner sakta i bakhuvudet, det är fuktigt, av blod. Han ser lite ledsen ut, han slänger sig på golvet bredvid mig ”Förlåt, Förlåt, Förlåt, jag älskar ju dig det vet du väll?” Jag kollar på honom, om blickar kunde döda. Det sista jag ser är hur han slänger sig mot telefonen.