Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Oj vad mycket det blev av de ursprunligt tilltänkta två ynka raderna O.o


Bara människa

Här kommer slutspurten! Målrakan! Upploppet!
The crowd goes wild men allt roligt har ett slut och innan han visste ordet av det så hade byxsnoken slaknat.
\"Tack, du kan gå hem nu\" ville han säga till henne där hon låg och andades tungt, men så kan man inte göra, så får man inte göra.

- Jag älskar dig! sade han istället och gjorde en mental anteckning om att läsa den där femtiopoängskursen i drama nästa vår.

Och så svaret, det självklara
- Jag älskar dig också! oavsett vad så kunde hon ju inte säga något annat, för så kan man inte göra, så får man inte göra.

Hon tog på sig de vita bommulstrosorna som han uttryckligen hade bett henne om att ha på sig idag och han tänkte att för hennes underkläders skull så kanske de borde börja använda kondom, för sperma går inte bort i tvätten. Eller så kunde hon vänta några minuter mellan hans klimax och den snabba påklädningen så att gravitationen kunde få ha sin gång någon annan stans än i hennes vita bommulstrosor. Men hennes underkläder var hans minsta bekymmer. Problemet nu var att bli av med henne så fort som möjligt utan att avskräcka henne från att komma tillbaka igen.
Det vanliga knepet, lite kyssar, lite smek, lite efterspel - som han till och med hatade ännu mer än förspelet - och en och en halv timma efter det att han drog sig ur henne under stön och flås så har hon äntligen bunkrat upp tillräckligt med ömhetsreserver så att hon klarar sig tills nästa lördag.

En gång till.
Ljus, kamera, tagning!

- Jag älskar dig!

Det självklara
- Jag älskar dig också!

De ses igen nästa lördag. Precis som alltid.




Prosa (Novell) av BaraOrd
Läst 457 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2006-10-09 19:00



Bookmark and Share


  Dan Linder
KK-problematik i sann Bäck-Sture Dahlström-anda!
2006-10-09
  > Nästa text
< Föregående

BaraOrd