Han mumlar:
\"Ord, ord, ord...\"

De är inte ord förrän jag blåser liv i dem.

Utan mig vore intet.

Livet - en scen.
Scenen är jag.
Alltet är jag.

Utan mig vore intet inte inget.
Ett hål...
Ett hål av tomhet.
en häl av smärta...

Här finns inte rum för krämpor.

Kroppen är mitt instrument...
Min själ en hel djävla orkester!
Med pompa och blås och bompabom...

eko?...

jag är inget.
Ensam...
som...

De stora...