Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Månen och Jag

Allt kom att kännas
Jag är tankad av emotioner
I varje seg ärr vävnad pulserar känslan
Allt kom att kännas
Vad skulle jag kalla det
Hur skulle jag benämna det
Ägs känslan av ett ord
Kommunikationen är enorm under
Ljudlösa tankar
Allt kom att kännas
Jag bejakar mig själv i din närvaro
Hängiven det otalade
Under en dans lämnar min själ
Mina konturer för att bevaka
Festens fröjd
Allt kom att kännas
Då kampen om själen vandring började
Dragningen efter att förena
Sänder tanken en återhållsamhet
Allt kom att kännas
Då oerfarenheten berör och hämningarna
Släpper
Själen river sig loss och placerar sig
Åter för att avnjuta former av skönhet
Allt kom att kännas
Då utandningen började visa sig gällande
Sagt i tid passerade en del av min existens
Själen som följde varje rörelse
Förvånades av ärlighetens sötma som
Bäddar för åtrå
Allt kom att kännas
Då tvåsamheten var på väg att omslutas
Av toner
Plötsligt tillfredställande placerade
Mer av min närvara i samspel med
Kroppen
Allt kom att kännas då
Andhämtningen blåser liv i kropp och
Då skadade vävnader ej längre gör sig
Gällande
Allt kom att kännas då solen stiger och
Själen åter efter en lång natt börjar sin
Vandring hem
Allt kom att kännas då en del av min
Existens är historia och
Bilder av lycka står stilla




Fri vers av SEMPER MEA
Läst 262 gånger
Publicerad 2006-11-02 11:11



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

SEMPER MEA