Men Göran Persson ratar plånböcker, också dem av plast. Han har sina saker i en påse av nylon, innanför halsen. Åtminstone innanför halslinningen på sin t-shirt. Han vägrar, att som sin far blott ha skjorta och slips med nättröja under. I vanliga fall. Just nu har han en skjorta över t-shirten och kostym, över ena armen. Eller har han det? Kanske har han i smyg satt på sig kläderna och gjort dag? Vem vet? Följande samtal utspinner sig. (Utspelar sig??)
-Om det är fredag idag, vad gör du då imorgon?
-Det är hellre tisdag. På fredag är jag upptagen.
-Okay, vi säger tisdag. Vad gör du på lördag?
-Det är inte tisdag, det är lördag. Igår var jag upptagen.
Vad som vidare sägs hör han inte. De båda parkarbetarnas samtal följer dem åt längs grusvägen och nedför en backe, bakom ett lätt ljudisolerat trädgårdsskjul. De jobbar kanske övertid över tid? Eller så utspelar sig historien i så kallad historisk tid. För historisk tid är ofta bäst? Motorers surr bryter en envis och lätt irriterad tystnad, som vore den purken, morgonsur och villig till trätor. Någon slår upp en dörr, som andra annars skulle ha valt att slå upp en tunna vin någonstans i Champaigne-distriktet i Frankrike en tisdag i april, någonstans i byggnaden. Ljudet av springande fötter hörs, (och nej, det är inte stjärngossarna som försovit sig till decembermorgonens alla luciatång) det är ljudet av en barbent pojke med händerna fulla av fjärrkontrollen till en båtmodell samt båtmodellen själv, iklädd badbyxor, cyklop, snorkel och simfötter (skall fjärrkontrollen möjligen på maskerad i afton dans?) kommer glidande och fridstörande allt närmare en pool med tempererat vatten och en tioårig flicka på en gummimadrass. Före detta kommisarien slår upp sin ögonlook. Vad är det han bör tänka på härnäst? När en kommisarie sitter och drömmer, vill han göra detta ostörd.

Väl närmast barbarisk fortsättning i nästa avsnitt, i del 4, kapitel 2.