Droskan gungar obevekligt framåt
glänsande sammet innanför svarta stan
ögon försvinner bakom knutar
och allt är mörkerlagt och kalt

Ett gräddfärgat stearinljus gränsar mellan
farliga stycken och trygga vrår
fjäderpennan lyfter ifrån bläcket
och svarar på samma fråga som i går

paranoian går inte och lägger sig
förrän gardinen täcker trånga gränder och skyndade klackar
och allra minst förrän min egen nyckel vrids om i låset
och jag sett ryggtavlan på den svarta kappan