Jag sitter vid TV:n den visar en film.
Svart och vitt. Vitt och svart.

Jag tittar på människorna som har fått en bestämd roll.
En bestämd roll som bestämdes för länge sedan.
Av någon som ville att den skulle vara så.

De vackra färgerna som klänningen skulle ha haft är borta.
Någon har valt att ta bort dom.
För nu är den Svart och vit. Vit och svart.

Det är som om färgerna suddats ut.
Som om de inte fick vara där mer.
Nej, tack och lov för färg-TV!