\"Hey ryck upp dig
du får väl ta å kämpa lite\"

Å pojken som var trasig
och trodde jag var hel

För jag är tjejen med det stooora smajlet

”Å kom igen nu dansar vi lite till!”

Saknar henne

Men just nu vill jag inte tänka på nån jävla strand med fint blått hav
varför du gav oss en andra chans och sen sumpade den. Igen.
eller varför mina närmsta vän känns så långt bort
och liksom allt bara skaver

Å alla kläder får mig att gråta
inte för det du tror
eller jo, det också men mest för alla minnen

dom liksom gnager och stressar mig

\"Men kom igen kämpa lite nu
va fan du kan ju inte ge upp så lätt\"

men jag är bara så trött

på dessa dalar