Det är så sött, som socker doftar vanilj...
Ett leende får en inte att glömma,
Verkligheten inte bara försvinna...
De knivskarpa ögon söker
Medan de veka fingrarna klamrar runt livhanken...

Tunna läppar som strävar
de ord som väl lämnar svider
Strös som salt i såren de orsakar
Beordrades följa strömmen
Av de som inte sett, de som inte hört
De stängt öronen för detta faktum, med påhittad dövhet
Slutit ögonen för realiteten, med påhittat synfel
Bara för att slipa förstå omständighetens realism.