Nakna fötter springer
över smutsigt marmorgolv
Dammet yr runt flickan
Vars ljusa sommarklänning
blivit till en svart munkkåpa

Bakom henne ekar
Ännu glömda skratt
Förföljd av ogenomträngligt mörker
Jagas hon längre och längre
In mot en osynlig flyktvrå

I ögonen som färgats
Svarta av grumliga tårar
Reflekteras smärtan bakom
och bilderna borrar sig djupt
in i hennes bultande hjärta

Den jättelika salen
Förvrids till en surrealistisk
Korridor utan ände där
Flickan bara ser stängda dörrar
Och oändligt många nyckelhål

Dessa jävla nyckelhål!