Jag ville under din hud, du ville
bara rispa min
- paniskt rädd för blodförtunning

Vingar slets loss från sina fästen

Vi slöt våra öron,
livets sånger nådde oss inte längre
Handlöst föll vi
- som en sista tunn viskning,
en svepning runt

avgrundsvrålet.