En flicka springer men hon vet inte vart. Hon spring och springer i en ryslig fart.

Hon håller nått i handen men som ingen alls kan se.

Hon springer fort och länge in i den mörka skogen där ingen kan höra hennes gråt.

Att tårar faller det kan ingen göra nått åt. Hon känner sig så ensam, ensam och förstörd för ingen henne hör.

Hon gråter och hon gråter hon skär så djupa sår.

Hon har inga vänner eller nån familj.

Ingen vill veta av henne inte ens hennes familj dom tycker hon är avskyvärld och äcklig.

\"Du är ingenting att ha, se på dina kläder. Svarta läderstölvlar, nitar och läder. Vi vill ha en dotter med någolunda klass, inte en som du minsan ett riktigt patrask!\"

En flicka springer men hon vet inte vart. Hon vill bort från denna världen nu och inte snart. Att veta att dom som skapat en vill inta ha en kvar då tappar hon den lilla livslusten hon har kvar.

Det hon har i handen må vara en liten sak, men den kan göra sår för livet.

En flicka springer med ett rakblad i sin hand. Hon orkar inte leva mer hon skär så djupa sår.
Hon faller död till marken en ängel fast mer svart hon flygger upp till himmlen där gud om henna tar fatt.