jag är trött på att inte veta vem jag är
vem jag kommer bli
vem jag kommer träffa
denna vem som ska göra mig lycklig.

Är trött på att inse sanningarna
varierar för alla.

Det är svårt att inse
att djupet i själen är förblindad av mörkret för att inse
att det börjar läka att börjar trösta,
är förbannat söndrad på insidan
även om trotset vägrar spegla det varje dag,
det är lättare att få någon att le
än att berätta att man fortfarande gråter
den hårfina linjen mellan vara vän
eller bara någon som vill prata ut är existerande.

Tankar som aldrig försvinner