Ögonblicket passerade förbi
efter flera tusen år
Hoppet som ändå levde inuti
bara fortsatte att föda nya sår

Min önskan som aldrig fick bli sann
för att jag inte vågade
Hjärtats röst bara brast, och försvann
- Det var ju jag själv som plågade

Varför kunde jag inte själv förstå
att någonting var fel?
Tiden fortsatte att gasa på
utan att göra mig det minsta hel

Någonting inom mig föll, och dog
när du lämnade mig
Tror aldrig att någon av oss förstod
hur mycket jag egentligen Älskade Dig…!