Hej mamma!
Inte för att du ser ser detta, för du e ju inte här...du är ju i Bulgarien...i mitt hemland. Och inte för att du förstår mig...för vi talar olika språk...hoppas att du har det bra...snälla du får inte glömma bort mig!
Varge natt så e det en stjärna som lyser starkt, och när jag ser den, så tänker jag på dig.
Jag bor här i Sverige, i liten stad som kallas för Oskarshamn.
Jag går nu i åttan.
Jag har fyllt år. 14år har jag fyllt.
Din lilla flicka som du lämnade är nu 14år.
Denna lilla stad är hemsk!
Speciellt alla skolkamraterna i skolan!
Det verkar som om dom hatar mig.
Många säger att du är död.
Många säger att så fort du födde mig, så tyckte du är ful, så det va därför du lämnade mig.
Jag vill inte tro det, men hur ska jag kunna veta vad som e sant eller inte?
Många säger att min pappa våltog dig! Och det vill jag ABSOLUT inte tro!
Men, som sagt, hur vad ska jag kunna veta om det är sant eller inte?
Jag älskar dig mamma!
Även du lämnade mig.
Ha det bra!
Många pussar och kramar från din kristina.