Efter en månads tystnad satt du på mitt badrumsgolv
höll mig hårt
krampaktigt
Strök mig över håret på ett skuldsatt sätt,
som att du förstod vad du hade gjort med mig
Jag hade spytt igen och det var ditt fel,
varenda gång var det ditt fel
Det kalla kakelgolvet gav mig gåshud
\"Jag vill vara din älskling igen\"

Din röst, orden jag skulle ha dödat för att höra när
jag låg i den hårda sjukhussängen
De stirrade intensivt på mig,
varje sekund, släppte mig aldrig med blicken
Deras röster, alltid frågande
Jag svarade alltid nej
Och din tystnad var det värsta ljudet av allt
Inte deras tillgjorda röster
inte den ständigt surrande fläkten
Inte när hon i rummet bredvid skrek om nätterna,
dunkade huvudet i väggen
Igen och igen och igen
Det värsta ljudet var din tystnad

Efter en månads tystnad satt du på mitt badrumsgolv
och sa
Jag vill vara din älskling igen
Alldeles för tidigt
Alldeles för sent