jag är en del,

det finns så många högljudda osanningar. så stora ensamheter, så kalla hål i mina luftvägar som aldrig fylls med kött eller blod.

det finns för lite hunger i mina ögon, för stor matthet på min panna.

så lite finns kvar här, så få dansande morgnar, så få sinnen

du skulle aldrig tro mig.

det finns alldeles för många som svälter, jag känner delar av deras hunger genom min egen. det finns alldeles för många som såras, jag känner delar av deras smärta genom min egen.

det finns alldeles för många ledsnader, och deras tårar finns i mina, mina i deras.

jag är en del av universum

jag är en del av det blödande sår som kladdas på alltet

och dess kropp är min kropp

jag är en del av alltihop.

det finns alldeles för många som dör, delar av mig tynar med dem. det finns alldeles för många som hämmas, delar av deras kedjor fästs kring mina handleder.

det finns ännu så mycket kvar att göra, och delar av mig hoppas med alltet. det finns ännu solnedgångar som inte vittnar om slutet utan snarare en stundande början.

jag är en av alla

alla i mig

jag är en del.

och vi har alla ett ansvar.

jag är en del av den kropp som långsamt förtvinar, jag är blodet kring ett djurs pulsåder.

jag är en del av alltet, av alltet är jag skapad.

av alltet skapar jag,

jag är en del av universum.

och av delen skapas helheten, jag bär dess omänskliga vikt på mina axlar

världen är jag -



och jag är världen.