en liten katt kommer fram till mig.
hon smeker sig mot mitt ben
mina röda ben pulserar det röda blodet
det blod som du någon gång såg
där jag låg och tittade på dig
det var en lång väg att falla, men det var för dig.
du kommer nog inte ihåg mitt blod, du som sett så mycket annat
men du frågade om jag ville ha hjälp
vill jag ha hjälp?
nej.
katten kommer förbi
res dig upp viskar den i mitt öra.
sluta ligga och blöda
nu ligger jag här igen och blöder, men du får inte se det denna gången.
kanske en annan gång, i sommar
när inte vägarna ligger frusna runt husen
jag reser mig upp
det känns inte som när du var där
katten viskar inte vill du ha hjälp.
det är det bara du som gjorde
det är bara du som är mitt plåster
för visst kommer du väl ihåg mig
flickan i sandlådan
jag som hoppade
jag som föll
jag som svarade

nej!