Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Förnedringen, förudmjukelsen och maktlösheten

Andetag
i
nacken
Bränner innanför
ögonlocken

Du Du Du
Ger dig själv till andra
Fast du
tillhör
mig





Låg vid dina fötter tror jag grät
kanske skrek skakade krälade
LÄMNA MIG
inte inte inte




”Jag lämnade dig för länge sedan

Det var länge sedan nu”





Jag vet att du har rätt men
vägrar erkänna det för våra
händer är alldeles för nära
utan att röra varandra
Alldeles för nära
Du är alldeles för nära mig

Nu
Fortfarande


Alldeles för nära
Utan att älska




Fri vers av Elegia
Läst 388 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2008-02-18 23:59



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Elegia