Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Smällbär och kärlek





Du sa att du var den siste av ditt slag,
En utdöende sorts människa.


Vi plockade vita stora smällbär,
När vi stampade på dem gav de ifrån sig ett lätt plopp.


När skulle du se mig?
Kanske aldrig, viskade en liten fågel i mitt öra.


Jag skvallrade aldrig,
Trots att jag såg dig när du härom natten målade svanarna svarta
Och befriade innekatterna hos pensionärerna.




Fri vers av twiggyy
Läst 449 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2008-03-09 22:30



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

twiggyy
twiggyy