Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

En ateist paradox

Svikna löftens otrohet
är förödande för glädjen
lögn som hemlighet
förmörkar en i själen

men hjälpte det att Herren be
för att slippa grälen
slippa känna sig så le
grinig, tvär och trälen

då kröp jag ner på huk
inuti mitt stela hölje
ursäktande och mjuk
trots mitt kända löje




Fri vers av torbjorn
Läst 307 gånger
Publicerad 2005-06-15 18:31



Bookmark and Share


  Ilutzio
Det båtar nog föga är jag rädd...
2005-06-15
  > Nästa text
< Föregående

torbjorn