Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
....


Cupidos glädjetårar


Värdhusets puckelrygg
Bördig åkermark där ingen får sår
Älskar du inte det ljudet?
Balladen handlade om dig
Puckelryggen kastade ut mig från värdshuset.

Dödsängeln kom den natten
Och försökte skära halsen av mig
Ge dig av! Dessa grottor är inte dina
Du hör inte hemma här!
Jag flydde hals över huvud...

Förvisad till ett evigt liv
Jag befinner mig i mörkrets strid
Mitt huvud på en påle
Bellmans örfil kan inte undvikas.

Ett saltbad
Det slutar aldrig att flöda
Tusen år från nu
När mina vänners gravar är borta
Lever jag än på hoppet.

Av alla ställen jag besökt
Citrondoftande kvinnor
Till Medelhavs män
Som lämnade spår.

Cupidos glädjetårar
När hans spjut
Äntligen nådde fram.

Nåde den
Som försöker
Lura kärleken
Genom försumenhet
Eller feghet.!.

Solen stod stilla
I frid och harmoni
Det var en dag
Då allt stod stilla
och vi levde i fred.

Solförmörkelsens sista sekund
En tid för reflektion
En tid för tanke
Åt dig, min älskling
Kommer jag träffa dig igen
Eller är du försvunnen
Som någon begravd skatt?

Midsommar skimret avtog
Även barnböcker har olyckliga slut
Cupido grät, allt avstod...
Jag dog den dagen du lämnade min sida.




Fri vers av Robert Bobbby Eriksson
Läst 332 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2008-04-03 22:01



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Robert Bobbby Eriksson