Han ligger ovanför mig stöter
in ut in ut in utinutinut in in in
Atomerna i min hud drar ihop sig av
obehag han är ett djur en hund någon
sorts obestämd varelse jag vet
inte längre mina ögon har slutat se sedan
de slutade gråta han tittar på mig och
Jag vill klösa sönder hans ansikte
"Du vet väl att jag älskar dig?"
Min tystnad har aldrig varit så talande
Jag går hem, för tusende gången
Jag går hem, den tusende kroppen
Borde dusha borde skrubba min hud blodig som
jag brukar men
Smutsen sitter inte
på utsidan längre