Att du fortfarande finns kvar gör mig glad.
Men att se att ditt inre äter dej levande gör mig ledsen.

Att se dig gå från problem till problem,
Från att blöda till att svälta till att ditt huvud byter roll.
Du är inte min vän som jag kände, Du är någon annan
ett hjärnspöke, eller är du redan död? Är det bara
kroppen som är kvar? Som väntar på att åldras för
att sedan dö. Kan det vara så? att själen lämnar kroppen
innan man ens har dött.
Jag kan gråta i timmar bara jag tänker på att du är död,
Inte kroppen men Du, Det som gjorde dig till min vän
det sättet du var på, dina leenden, våran livslust.
Allt är borta om du ler En gång per dag blir jag lycklig.
Och att se att du inte är mager längre gör mig lycklig.
Men att se att Du inte finns här längre gör mej till den
olyckligaste på hela jorden.

Jag älskar dig mer än allt annat min vän. Men du är borta
långt borta.