De stod i sovrummet.

- Ger du mig rollern?
- Visst. Hammarn?
- Här. Förbaskat litet ställe hon har.
- Det går i alla fall snabbt. Jag är hungrig.
- Det ligger en pizzeria runt hörnet, såg jag. Tar du golvet, så tar jag väggarna?
- Okej. Lite variation skadar väl inte. Hur var det tänkt?
- Dom ska ligga under och runt sängen i nåt mönster.
- Vaddå för mönster?
- Välj själv. Det spelar inte så stor roll.

De började arbeta.

- Hörrö, lugna ner dig med det där. Det droppar ju på golvet.
- Och? Vi tar ju med oss pappen sen.
- Jag tänkte bara att det inte är vidare lyckat om det blir fläckigt.
- Det är linoleummatta, inte träparkett, som suger upp skiten.
- Sant. Ger du mig spiken?
- Öh, okej. Men det får räcka med fyra i varje. Dom ska nog tas loss igen.
- Hehe. Antagligen.

De hämtade mer saker ur verktygslådan och ställde upp stegen.

- Hur blir det med takfläkten?
- Jag tror inte det håller. Ta ner den. Jag måste ändå komma åt med penseln.
- Uppfattat. Vill du ha rondellen?
- Njae. Det går nog bra. Vad ska du med den till?
- Jag behöver kapa den här. Den passar inte i hörnet som jag vill.
- Söla inte ner.
- Nej då. Ge mig hinken.

De hämtade fyra stora målarfärgsburkar ur bilen.

- Hmmm. Den här första blir nog bra ovanpå hyllorna.
- Kanske. Jag fortsätter i hörnet så länge.
- Fy satan vad det stinker. Kan du öppna fönstret?
- Är du inte klok? Det är ju svinkallt ute!
- Okej, okej.
- Ingen vidare konsistens i den andra du. Vi kanske borde strunta i den. Vad tror du?
- Ta den på listerna. Där är det ändå ingen som tittar.

De gick in i badrummet.

- Fan, vad kladdigt!
- Tur att hon har ordentlig tvål. Tvättmedlet på det där sista stället var ingen höjdare.
- Man skulle ha handskar.
- Inte samma känsla.
- Hjälper du mig med overallen?
- Visst.

De tittade tillbaka in i sovrummet.

- Ett nytt mästerverk.
- Jepp. Dags att packa ihop.
- Kinamat vore inte så dumt.

De lämnade dörren öppen åt polisen. Den här gången.