Orden som kom blev fel:
”Gul” blev ”röd”
”Bil” blev ”båt”…
sällan i början
Mer med tiden...
Jag skrattade aldrig (som vissa som inte förstod eller visste)
Förutom den gången hon sa:
- ”Det sitter mössor på bussen…”
och pekade...
Jag kunde inte hålla mig – det lät så…"gulligt"...
- ”Förlåt mig Birgitta, förlåt mig. Förlåt mig att jag skrattar..”
- ”Det gör inget Lennart, det gör inget…jag gör det själv ibland..."
Så log hon
mot mig.