du var min vän

du stog mej nära.

den dan du slog mej lär sätta sej i näthinnan

vår vänskap blev till hat dom bra tider blev till glömska.

tankar blev till förtvivlan bara tanken på dej vart varm som glöd.

glöden blem varmare men tiden som en vulkan som legat i dvala i år hundraden.

mitt hat kom ut jag såg tårar rina mitt hat blev till skuld.

och jag kan inte leva.

den skuld för det jag gort jag inte förlåtas.

att blod spillas över liten sak så blir himmla portarna stängda