med salt i blicken utifrån
det var ganska torrt i luften
jag stod still vid kusten
där strandkanten var grå


och nuet stannade inte kvar
hos barnen flydde skratten
förlusten blev för tung
mot alla sedan att vänta på


mina fingrar blev till växthus då
mitt lilla hjärta till ett vatten
och alla olikheter växte upp
till stora djup om natten


den flickan räddade mitt liv
hon som blev min syster
har börjat på en annan väg
jag inte ser


och hon drunknade i havet
det var inte blått
bara genomskinligt