I min stiliga, stökiga och skruttiga lägenhet,
Där sitter jag framför en dator,
Ser på skärmen hur orden skapas,
Bokstav för bokstav,
Vet ej varför det skrivs,
Har ingen aning om något alls,
Det enda jag vet är att det måste ut,
Mitt huvud har blivit fullt,
Fullt av minnen,
Ord som aldrig borde sagt,
Funderingar som inte vågar sig fram,
Tankar som skäms,
Ideér som utvecklas och ändras,
Och alla dessa "kom ihåg" och "måste göras",
Det är fullt nu,
En del måste få komma ut och lämna plats,
Glömmas bort så att nytt kan tas in,
Det är som vid renovering,
Ut med det gamla och in med det nya,
Men akta affektionsvärdet.