och vi ligger där
precis som alltid innan
men nu
är det höghus och tusen
kilometer stränder i mellan oss
och jag ber dig hela tiden
komma närmare,
fastän du nästan ligger på mig nu
(men du är ju så långt borta och
mitt hjärta slår konstigt)

det känns som om
mina ögon inte ser
samma saker längre
som om de blivit större
och ännu lite räddare
och jag ber dig hela tiden
hålla om mig lite hårdare,
fastän mina revben går sönder snart
(men du känns inte här inuti mig längre,
jag vill ha dig där)

du biter på läppen
sådär som du alltid gör
när du tänker på något
som gör lite ont inuti
din vackra kropp
och jag ber dig hela tiden
att berätta för mig
för nej, det kommer inte låta konstigt
(men jag vet att det kommer göra ont inuti mig,
men jag vill kunna bota din smärta älskling)

och nu
tänker jag börja kalla dig älskling igen
för ordet
är ditt.