du var den som lyckades
nå mitt inre
som ingen annan gjort

du
såg de som ingen annan sett
lät mej vara
den jag ville vara
jag kunde plocka ner stjärnor
med din hjälp
ja, du var mitt mirakel

stunderna du gav
var de som fick mej att vilja vakna
blicka framåt
och glömma de som var

du hade ditt förflutna
som jag aldrig kunde förstå
din stjärnbild
som jag aldrig kunde tyda
men jag ville så gärna
kliva in genom din dörr
låta dej spilla dina stjärnor
i min famn
de himlakroppar
som rinner nerför din kind
när du tror att ingen ser

jag ville stärka dina konturer
få dej att lysa klarast
på himlavalvet

din dörr
stod öppen för en stund

men jag snubblade
över tröskeln
spillde stjärnor ur min famn
och jag visste

att de var för bra för att vara sant