Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

tre, två, ett, ridå

när vet man vem man är
hur hittar man sig själv

hur ska jag nånsin kunna bli förlåten
finner inte ord för
ångesten som fyller mig
och utgör den ihålighet inuti mig
som tär på mig

bedövad av smärta
uttrycket som låter så bra
men när man upplever
bedövelsen
vilken
bedrövelse

lämna mig ifred
akta mig
akta mig! akta linnea!
ensamhet mellan lakan
som du sovit i bredvid mig

låtit mig betrakta dig under morgontimmarna
låtit mig smeka dig längs skuldran
låtit mig vara mig själv och
nej




Fri vers av magnolian
Läst 260 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2008-11-02 22:15



Bookmark and Share


  Johaen
Känslan har du fångat i den sista akt!
Riktigt bra :)
2008-11-04
  > Nästa text
< Föregående

magnolian
magnolian